Carpe Diem, fånga ögonblicket!

Lade in om en semesterdag en vecka i förväg, bara ifall, kunde välja att jobba om vädret var mot mig. A.D skulle med och hans önskemål var att vi skulle till Glafsfjorden. Jag kollade upp napporter, fiskekort, sjösättningsplatser m.m.
Dan innan hoppar A.D. av, hans kollegor klarar sig inte utan honom. Kul att vara oumbärlig i vissa situationer men inte alla.
Jag ringde runt till några till men de kunde inte på så kort varsel.
Vad gör man?

Väderprognosen såg riktigt bra ut, dock med lite dimvarning på morgonen.
Bestämde mig att åka ut efter att ha kört dottern till skolan.
När jag plockade ut båten ur båtskjulet, kom en bekant, Roger förbi med sin snipa efter upptagning. Han berättade om en fin semestervecka nere i lurö.
Ja varför inte?

På väg till Ekenäs släppte dimman, fulla åkrarna med gäss och rådjur.
Ensam vid rampen kunde jag sätta på betena (plast/plåt) i lugn och ro.
Ja vart ska man nu då? En titt på sjökortet, blåser kanske 4 m/s SO, bestämmer mig för Dalbosjön.
Lite lä kan väl inte skada. Kommer ur farleden. Ja, ska man åka till Pålgrund kanske?
Klockan är närmare 11.

På vägen söderut ner mot Pålgrund ser jag ett stort antal måsar som jagar aktivt.
Tvärnit!
I med grejerna.
Måsdyken är rätt sorts variant. De slåss om att komma före fisken som smällt på flera mindre bytesfiskar.
Hugg med en gång, tappade den. Markerar på gpsén.
Tillbaka, hugg på andra sidan. Tappade den (lax 3-4 kg) när jag hade håven i en handen och försökte dra in den med andra över håvkanten.

Svårt när man är ensam att göra alla saker på rätt sätt.
Man måste prioritera vad som är viktigast. 1:a Min säkerhet. 2:a styra båten 3:e skydda redskapen 4:e fisken

Tredje hugget kommer lite utanför måsarna, Jippi, en lax på 3.9. 4:e hugget.
Bommade ytterligare en 3-4 kg´s vid håvkanten. 5:e, en öring på 55 cm. Retur.
Allt detta inom 45 minuter.

Nu kommer en dimbank som sänker aktiviteten, både hos mig, måsarna och fiskarna. Passar på att fika och byta bort några beten som gick på fel djup. Antingen jätteytligt eller nere runt 6-8 meter.

När solen kommer åter, har måsarna förflyttat sig mer åt sydväst.
Med solen i ögonen styr jag mot dem.
Ett jättevak i ytan till vänster om mig gör att jag ändrar riktningen lite. Sitter och räknar sekunderna mellan passage och att betena ska komma rätt.
På 22 slits linan loss ur utlösaren i en våldsam rusning. Kors och tvärs i uttersläpet far en lax i ytan. Vad innebär det? Mycket riktigt, TRASSEL. Slutar bra för mig men inte för laxen. 6 kg.
3 vobbler i håven samtidigt.

Under upptrasslandet kanar båten medsjö medans jag har focus på linor och krokar. Kapar linorna för att det ska vara lättare att ordna. Endast 6 spön som är OK. Vad händer då?
Rätt gissat! HUGG! STOR fisk!

Båten ligger rätt, men håv och djupriggarna är inte i rätt läge. Ställer ner spöt 3 gånger i spöhållaren för att ha bägge händer till undanstädning.
Känner mig upprymd men samtidigt sansad, jag har ju redan 2 fina firrar i båten. Slutar väl för mig igen.
Kommer in en macho laxhanne i båten, efteråt vägd till 9.6 kg. Nästan PB.

Ställer in båtens kanande i riktning mot rampen. Råkar vara tillbaka mot tidigare huggplatser. Lite fotograferande, ett å annat telefonsamtal. Måste ju reta A.D. och J.H. Även de andra i "BigFive" ska ju få något att prata om.
Måste dock avbryta mitt i ett samtal när ett av de sista spöna löser ut. Har ju nu återkommit till de första 5 huggens plats. En ny lax på 4 kg. Åter.
En abborre hänger på sista djupriggsspöt.

Vad lärde jag mig idag?
Jo att passa på när man kan. Lyssna på naturens signaler. Göra rätt saker i rätt tid. Njuta av situationen.
Fiskemässigt: Bli kvar på en plats som är bra. Rätt hastighet rakt över alla betena. 2.4-2.6 knop var en hastighet som passade flutterspoon och de vobbler jag hade ute. Stim, vak, måsdyk, hugg, fast fisk är bra signaler.