Fiskeabstinensen bara förvärras.
Väderprognosen detaljstuderas, tolkas, jämförs, analyseras.
Jag tycker jag hittar ett hål, en paus i vinterstormarna, typiskt lugnet före stormen.
Min fru kollar samtidigt på samma väder och ser helt olika saker.
Snö, is, storm, minusgrader, vindens kyleffekt, varning hård vind m.m.
Konstigt!, att hon lägger fram Medborgarskolans kursprogram till mig då?
http://www.medborgarskolan.se/Några kurser bläddrar jag förbi:
Islam, bridge, yoga, poker, trafikkunskap, inredning, feng shui, matlagning för män m.m.
tills jag fastnar på:
Alla kan drilla - oavsett ålder och kön! Du får lära dig de olika momenten inom drillning.
Målet är att gruppen efter avslutad kurs gemensamt ska kunna framföra ett program inför publik.Du får till en början hyra en drillstav på kursen.
Detta kanske vore något för mig, fisketok som jag är. Efter att ha läst lite mer ser jag att det är inget för mig.
http://www.kalmardrill.se/borja.htmlRinger en polare och frågar om han ska med? Frun får en rynka i pannan.
Går och lägger mig tidigt då det är en del att göra för att få båten i sjön.
Under natten tycker jag mig höra telefonen användas,
ett samtal begärs kopplat till psykjourmottagningen, det viskas om rådgivning och komma ner på besök.
När min klocka ringer skyndar jag mig att stänga av den, smyger ner till nedervåningen, plockar ihop mina grejer och stänger ytterdörren tyst bakom mig.
Framme vid rampen är det mörkt, isigt samt ett istäcke en bra bit ut i sjön. Vi knackar loss isen närmast land, gör i ordning spön och övrig fiskeutrustning och sjösätter båten.
Båten får användas som isbrytare första 50 meterna, tills vi kommer ut till fritt vatten.
På vägen ut bildas is på båten, skägget, i ögonfransarna. Kinderna blir vita av kylan, för att inte tala om resten av kroppen. Trots dubbla luvor och handskar.
Ute på sjön åker grejerna i, svårt att jobba med handskarna på, men svinkallt att pilla upp beteslås och lossa rullbromsar med bara händer.
Sedan infaller 4 timmars trollingkoma. Inga stim, inga hugg, inga måsar, inga, inga, inga........
Stormen kommer efter 4.5 timme. Börjar med bomullsstora snöflingor, övergår i en form av hagel, för att avsluta i piskande regn.
Vi gungar försiktigt i medsjö hemåt.
På hemvägen försöker jag hitta på argument varför fiske är så viktigt för mig. Tar en extraomväg för att samla några till.
Väl hemma hinner jag som tur är inte öppna mun förrän frun berättar vad hon gjort under delar av natten och hela förmiddagen.
I hennes jobb ingår det att ibland finnas som extraresurs för barn som har det tillfälligt svårt.
Phu, phu, det var inte mig det gällde.
Efter en halvtimme frågar hon mig hur jag haft det?
- Inget speciellt, en helt vanlig dag på sjön, svarar jag.